Entrén till teatern är full av bilder på det tecknade Lilla
spöket Laban, en välkänd figur för de flesta i publiken. I salongen hörs frågan
”Var är spöket Laban?” innan föreställningen börjar. Och frågan kvarstår, när föreställningen
är slut. Som alltid på Boulevardteatern är jag mycket imponerad av hur de med
enkla medel och sin egen fysik kan uttrycka så mycket, och fånga publikens
intresse. Här är publiken med på noterna i det sceniska men inte i berättelsen.
Jag tror det är för avancerat för 3-åringar, som utgör den största delen av den
unga publiken, med det som kallas meta-teater, d v s teater i teatern.
Handlingen består av att tre clowner ska spela Lilla spöket Laban, och turas om
att spela rollerna som Laban, Labans pappa o s v. Jättebra utfört, men det når
inte fram till de som sitter och väntar på det ”riktiga” spöket Laban. Kunde
inte ha sammanfattat det bättre själv än sonen till sin far, som inte var med
på teatern, ”Spöket Laban kunde inte komma, utan det var två gubbar som spelade
honom” …
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar