Johanna på Stora scen Dramaten

Johanna på Dramaten når mig inte alls, den känns som Tage Danielssons Sopor eller något annat äldre inlägg i miljödebatten. Kopplingen till Jeanne d'Arc ger kanske någon ledtråd till hur det ska tolkas, men om uppvuxen på sjuttiotalet ljuder bara Älgarna demonstrerar och Alla som är dumma ska ha varsin trumma i huvudet i mina öron. Skådespeleriet är överdrivet och onyanserat, och storyn förutsägbar. Kanske missar jag något som tilltalar yngre? Skolklassen framför mig ger mig inga sådana förhoppningar.